Don Burro

Idag får ni tyvärr ingen Don Burro- serie. Men däremot lite skisser från en ny serie jag jobbar på. När jag praktiserade på SVT-Eftersnack i Sundsvall för någon vecka sedan så blev de imponerade av mina serier och ville att jag skulle göra nåt åt programmet. Så nu är en Eftersnack-serie på G. Jag har visat dem några skisser och idéer till strippar och de verkade positiva... Om det var skit så visade de det i alla fall inte. Den kommer att handla om Eftersnack-redaktionen och deras arbete på SVT.  
Jag tycker faktiskt att den här serien är roligare att jobba på än min egen. Dels för att det här kommer publiceras på Eftersnack hemsidan, men även för att jag känner mig lite "friare". Det känns som att jag kan hitta på mer, flumma och försätta karaktärerna i mer absurda situationer. Den känns även mer originell än min serie (som i princip är en Rocky- rip off rakt av). 
Här kan ni också få ett litet smakprov på vad som komma skall.. Den här ritade jag för någon vecka sedan. Jag är inte så nöjd med karaktärerna i bakgrunden så jag ska rita om den här strippen:



T-t-t-t-thats all folks....

Jag har fobi mot att städa... jag kan inte städa... det går inte. Visst är det trevligt när man inte måste klättra över berg av prylar för att komma fram, men jag kan verkligen inte städa. Jag har nån sorts spärr. Det blir ju ändå skitigt igen liksom. Jag städade mitt skrivbord där jag ritar. Det gjorde jag för några veckor sedan. Blev riktigt stolt. Jag skaffade pärmar och hållare av olika slag och bestämde att nu jävlar ska det bli ordning. Trodde jag ja... Nu är det lika mycket papper och böcker och tidningar och pennor och skit på det som förut. Jag ritar liksom ovanpå allt skräp. Jag får flytta på saker för att kunna få fram ljusbordet t.ex för det ligger ALLTID saker på det. Dessutom tycker jag bara att andras skräp är äckligt. Mitt eget är det inget fel på, det får gärna ligga där. Stör inte mig!

Jag brukar skylla den här o-renligheten på min konstnärliga ådra. Jag behöver min kreativa röra för att trivas. Jag blir nästan rädd när jag tittar i IKEA- kataloger t.ex. Jag skulle aldrig kunna leva i ett så kliniskt rent hus som de visar på bilderna där. Det ser så icke-hemtrevligt ut på nåt vis. 

Jag ska se om jag kan visa några bilder på mitt rum nån gång så kan vi leka "finn ett skrivbord". Jag slår vad om att ni inte hittar det.

Shit... nu måste jag springa! De gamla bananskalen försöker övermanna mig. Ciao!

Titeln på min serie är ju Don Burro. Så jag tänkte presentera själva karaktären "Don Burro". Huvudpersonen heter ju Burre! Don Burro är helt enkelt Burres fantasiversion av sig själv. Hans alter-ego. Den han VILL vara (läs "jag vill vara"). 

Jag ska inte ljuga.. Det är väl ungefär såhär jag ser mig själv på också... Min framtidsvision är full av stora hus, lyxiga bilar och kändis-fester. Och jag kanske är naiv, men den visionen känns faktiskt inte omöjlig att nå. Ärligt talat så ser jag inte en framtid där jag INTE jobbar med det jag tycker är kul, dvs serier och illustrationer, film, tv, skriva historier... Alltså olika typer av berättande. En av mina favorit-låtar är Paul Stanleys Live To Win. Den slår jag på så fort jag känner att det går lite tungt eller när jag är nervös över något jag ska göra. Den låten får mig att tänka: "VAFAN, skit i om det går åt helvete den här gången! Jag ska i alla fall försöka, man ska leva för att vinna!"

Jag köpte en stor Kiss-bok (rockbandet, inte urin) i Göteborg i somras. och där fastnade jag verkligen för en grej. Paul Stanley får frågan: Did you ever doubt that Kiss would make it big?"
Varpå han svarar: "Never. Doubt is poison. Obstacles are what you see when you lose sight of your goals. It's like American football: You grab the ball, put your hand out in front of you, put your head down, and start running forward. Anything that gets in the way goes down. Ultimately, you may lose a few battles, but you win the war. Other people might have thought we weren't gonna make it, but failure was unacceptable to us."     
Den sortens attityd försöker jag också ha! Och jag har nog lyckats skaffa den också.

Ett annat Kiss-citat (fortfarande rockbandet) som jag gillar hörde jag Gene Simmons säga på en film som jag har. Minns inte exakt vad han sa men uttryckte sig ungefär så här: "Det är inte värt att drömma om man inte ska drömma stort!" 

Live to win or don't live at all/
Don B.

Har inget alls att göra så jag kan lika gärna skriva lite mer i bloggen redan idag. Sitter just nu och lyssnar på en av de bästa låtar som gjorts NÅNSIN. Nancy The Tavern Wench av Battleheart (nu heter de Alestorm). De spelar pirat- rock! 
Och här kommer en stripp som jag blev klar med idag. Den behandlar min syn på musik...  

 

Sm ni förstår lyssnar jag inte bara på hårdrock. Jag lyssnar på allt som är värt att lyssna på. Vilket i princip är allt utom "growl" (som min kompis lyssnar på.) Just nu är jag mycket inne på hip-hop. Jag har blivit mer och mer intresserad av hip-hop sedan jag började plöja igenom Rocky-albumen. Så det är helt och håller herr Kellermans förtjänst att jag nu blir förnedrad av mina vänner... Men, men. Jag tycker hip-hop är skönt. Speciellt har jag en förkärlek för svensk hip-hop. Petter, Ken Ring, Mange Schmidt, Latin Kings, you name it. Det mesta är bra. 
Ska ni lyssna på nåt så lyssna speciallt på Ken Rings låt Kelian. Jäkligt fin låt.   
Så... nu har jag fått mitt sagt. På återseende.

(och jag ber om ursäkt för de stavfel jag gjorde i det första inlägget)

Hey all you niggerz and niggitz! Välkommen till Internets utan tvekan mest o-designade blogg. Jag orkar inte bry mig om utseendet på den (Mest för att jag inte förstår hur man kodar, det är ju bara en gröt av random-bokstäver och siffor). Kanske kommer jag någon gång i framtiden göra den mer vänlig för ögat, men just nu skiter jag fullständigt i det. Innehållet är viktigare. Så nu när vi konstaterat att bloggen är ful kan vi gå vidare.

Jag ska nämligan starta min alldeles egen serie-blogg! Jag tecknar serier. Sådär old-school med pennor och papper. Vi ska väl se om jag jag ladda upp något exempel... nu sa vi se.. där finns en knapp... "ladda upp/ infoga".Borde väl rimligen vara den knappen va?    


Se på fan... där kom den. Vad tycks? Ganska stiligt va? Det är en lite självbiografisk serie... "lite" säger jag eftersom den har inslag av påhittade historier. Jag vill inte låsa mig vid enbart självbiografiska händelser. Men den här är sann. He he... Vin är fan inte bra för varken kroppen eller knoppen. Så "vin, kvinnor och sång" är inget för denna konstnär alltså. Kvinnor och sång kan jag ta, men vinet byter jag gärna mot nåt annat om man får det.
 
Hursomhelst. jag kommer att uppdatera den här så länge jag har intresset för den kvar. Så "Stay tuned for more awesome comics."